SciELO - Scientific Electronic Library Online

 
vol.21 número33Olivia Arévalo Lomas: una ventana desde el infinito Asesinato del canto sagrado shipibo-konibo-xetebaLos movimientos indígenas y la educación del siglo XX en el sur andino puneño peruano índice de autoresíndice de materiabúsqueda de artículos
Home Pagelista alfabética de revistas  

Servicios Personalizados

Revista

Articulo

Indicadores

Links relacionados

  • En proceso de indezaciónCitado por Google
  • No hay articulos similaresSimilares en SciELO
  • En proceso de indezaciónSimilares en Google

Compartir


Revista Historia de la Educación Latinoamericana

versión impresa ISSN 0122-7238

Resumen

ALVAREZ SOLER, Jaime Antonio. Epu rume kimün güxam: Pu ka mapuche ñi norüm zugu kimün Cauca chegelu ka ka xipache ñi norüm zugun, ñi feygeal chi welulgeal mogen kimün zugu. Rev.hist.educ.latinoam. [online]. 2019, vol.21, n.33, pp.35-59. ISSN 0122-7238.  https://doi.org/10.19053/01227238.9097.

Zewmanmu ta ñi tesis doctoral “Fenomenología de la educación médica en la Universidad del Cauca" pigelu, kimgey ñi mülenon kiñe xaftuwün pu comunidades indígenas egu programa de Medicina fey chi füxa chijkatuwe ruka mew, femgechi ta rakizuamgey nentual kiñe küzaw investigación-acción tüfa chi pu indígenas egün mülelu departamento Cauca mew.

Pu indígenas mülelu Cauca mapu mew kuyfi mew ta nentukefuy “kizu ñi wichan" egün -fey mew koneltukelay ta Estado- fey mew ta ñi pu logkolelu günel- tuygün ñi xipaken welulkan wichan, tañi wichagenoafel rume, nienon mew zugu ñi zajuntukugeal egün. Penien mew ta tüfa chi zugu, chijkantukugey ta zugu kiñeke ramtun mew: ¿chumgechi am ta xipakey “kizu wichan" pu indígenas Cauca mapu mew?, ka ¿chem pepilkan zugu kümea- fuy tañi zugual kom che ka ñi feypial ñi kimün egün, tüfey chi Instituto Nacional de Medicina Legal y Ciencias Forenses (INMLCF) ka fey chi Universidad del Cauca, müleal ta epu rume chi kimün za- pinieal ta Derechos Humanos kom pu che mew? Femgechi ta azkünugey kiñe zitul zugu nieal falin chijka zugu ñi ramtun mew: kiñen xür zewmayal -pu indígenas logkolelu, INMLCF ka Universidad del Cauca- kiñe azkünun zugu ñi kimeltu- geael egün ñi chumgechi kimcheal bale ta che ka kim malüal ta ba pu indígenas kamañ ka kom logkolelu kejun zugu mew. Kimeltun mew ka nentun ta küzaw epu rume kimün mew xipay ta epuñpüle kimuwün, welu zoy fülgey ajkütuwün zugu mew ka kimgey indígenas de mogen ñi chumkünukey ñi “kizu wichan". Kiñe küme zugu nentugey chew ta xipay weke hemül ñi zoy küme kimgeal ta pu indígenas ñi “kizu wichan" ka chumgechi ta justicia ordinaria colombiana faliltua- fuy ta kuyfi femken ta che.

Palabras clave : inatuzugun xokiñ che mew; epu rume kimeltuwün; che ñi femgen kiñe xokiñ che mew..

        · resumen en Español | Inglés | Portugués     · texto en Español     · Español ( pdf )